Översikten
Programdagen, passen och kroppen på en skärm.

Hur förhåller sig ett träningspass till den mat jag stoppar i mig, räknat i kalorier?
I already had the data. It lived in a Google Sheet, and every row cost me the typing. So I built the app to find out what changes when the same numbers stop asking to be entered twice.
Lösningen behövde alltså logga träningspass, vikt & muskel-/fettprocent samt veta vilken mat jag ätit och sedan översätta allt till en balans av kalorier-in Vs kalorier-ut. Träningen sköttes av min Apple Watch Ultra, vikt och annat kroppsligt analyserades via en Withingsvåg, men matintaget då? Hur översätter man ”tre ägg och en banan” till kalorier?
Jag började först att försöka leta upp livsmedel i ett par publika databaser, men det visade sig att svenska livsmedel inte var väl representerade i t ex openfoodfacts.org. Svenska Livsmedelsverket saknade dessutom vissa specifika matvaror som exempelvis ”Lindahls vaniljkvarg”.
Så, jag skapade en kurerad lista med det som saknades (och som jag åt ofta) i tillägg till Livsmedelsverkets öppna data. Specifika livsmedel (som den där kvargen) hittade jag på respektive tillverkares hemsidor.
Streckkodsläsning är det uppenbara svaret på snabb matloggning, så en sådan lösning byggde jag också, men problemet med avsaknad av vissa livsmedel gjorde att det ändå gick smidigast att skriva fritext i appen.
”150 g kalkonfärs, 2 ägg, 3 dl mjölk” blir tre poster med rätt enheter. Parsern läser mängd, mått och livsmedel ur meningen och slår upp vad hushållsmåttet väger.
Det var hela grundfrågeställningen när jag bestämde mig för att bygga appen. Att kunna se dag-för dag hur ”man ligger till” kände jag skulle sporra mig att äta mer rätt eller träna mer.
En alltid aktuell vy, om än teoretisk sådan
Appen visade den teoretiska basalförbränningen över tid; dvs: en vuxen man förbränner ungefär 2 000 kCal per dygn. Ett träningspass bränner mer och sedan adderar man det man äter. Summan blir antingen ett över- eller underskott.
Här läggs fredagens PT-pass till: 399 kcal flyttar delsumman och nettot. Siffrorna är demodata.

Elva kolumner, en rad om dagen, ifyllda för hand.
2019 gjorde jag samma resa som nu, och använde då ett Google Sheet för att stansa in träningar, matintag och annat. Bladet räknade rätt, men bara när jag uppdaterade det, och alltid i efterhand. Den här gången ville jag ha översikten alltid tillgänglig. Och, det är ju roligare med en fräsig app?
För att kunna ge mig en löpande nulägesbild i appen krävdes det att jag kunde hämta tre olika datatyper: hur mycket jag förbränt per träningspass, vilken vikt, muskel- och fettmassa jag hade varje gång jag ställde mig på vågen, och vad jag ätit varje dag. All den datan fanns på olika platser (matintaget fanns visserligen inte någonstans alls), och det visade sig vara olika svårt lösa informationsinsamlingen.
Withings
Apple Health
Health Auto ExportJag höll medvetet gränssnittet rätt tight, eftersom det ju bara var jag själv som skulle använda appen och visste var saker fanns. Om jag skulle bygga appen för externa användare skulle jag antagligen se över tillgänglighet, läsbarhet och annat.

Programdagen, passen och kroppen på en skärm.
Jo, det gick hyfsat givet förutsättningarna. Jag var sjuk i knappt två veckor, plus bortrest på hemvärnsövning (där man åt matpåsar med extrema mängder kalorier). Blev dock mycket starkare, tappade sex kilo och mådde allmänt bättre.